Mars 2020 Maaliskuu
Månadstävling/Kuukausikilpailu
Tema: Symmetri
Domare: Petra Lind
Teema: Symmetria
Tuomari: Petra Lind
(tuomarikommentit alkuperäisellä kielellä)
Domarkommentarer / Tuomarikommentit:
För matematiker, fysiker och kemister är symmetri förknippat med strikta regler, exakta formler och naturlagar som följer ett upprepat mönster. För en fotograf kan fokus på symmetri i och för sig innehålla element av exakta vetenskaper, men en som betraktar världen genom kameralinsen tenderar att snarare återge de välavvägda, sköna och proportionerliga - det som ögat uppfattar som upprepning i ett harmoniskt dimensionerat förhållande.
Symmetri kan kännas som ett skenbart lätt ämne att närma sig; det finns ju symmetrier över allt i vår omgivning, i allt från vitstreckade övergångsställen till böljande kullerstensmönster i Gamla stan. Det finns inget enkelt med symmetri, det visar inte minst mars månads digra och mångbottnade bildskörd där Kamera-67:s medlemmar tolkat temat ur ett brett perspektiv.
Det är intressant att se att symmetri för många har arkitektoniska konnotationer. Flera av bilderna har palladiansk känning och visar bland annat pelare, fönsterrutor, ornamentering, friser och rödmyllebrädklädda småhus i perfekt ordning.
Ett annat återkommande tema är naturen. Speciellt i fotografierna med fåglar, fjärilar och flora i närbild presenteras det symmetriska i den perfekta speglingens form: en färggrann fjärilsduo, ett svanpar som halsar varandra, en knotig, knoppande gren där detaljerna reflekterar varandra i fulländad balans. Inte för inte definieras symmetri också som någonting som delas så att den ena halvan blir den andra halvans spegelbild.
Exakt upprepning kan kännas perfekt vilsam, trygg och förutsägbar, speciellt kumulativa mönster. Väger man in estetiska variabler så blir ingången lätt en annan. Det kan många gånger vara en liten skevhet, ett minimalt avbrott i det proportionerliga mönstret eller en rynka som letar sig iväg på egna vägar som suger in betraktaren i motivet.
Här följer mina fem favoriter i mars månads bildtävling:
1. Grön - Johan Andersson
Ett praktexempel på naturens fantastiska estetik: Två individer grönsnabbvinge, lika i sin skira elegans, med sina ludna-antydan-till-flikiga konturer, med sin illgröna nyans, med sina svartvitrandiga känselspröten med knappnålsstora, orangea rundlar i änden. Fotografen har fångat inte bara individernas inbördes symmetri utan indirekt även dagfjärilarnas vardagsmönster - att sitta på skimmergröna blad och suga nektar under soliga dagar. Det här är ett motiv som speglar många schatteringar.
2. Anonym - Jori Gustafsson
Två halvor av samma kärlek, ett par i år av samklang, ett foto som lockar betraktaren att titta och titta igen för att upptäcka nya regelbundenheter i de många detaljerna. Först fäster jag mig vid åldrandets uppenbara proportioner, av de spindelvävsformade rynkorna som fårar ansiktet enligt en alldeles egen, läderartad systematik. Efter det upptäcker jag blodådrornas exakta slingermönster, deras spel under ålderstunn hud på händer som arbetat ett helt liv, och i förlängningen känner jag hjärtats rytmiska pulserande och hör det livgivande bruset av blodet som flyter genom ådrorna. I fotografiet råder ett perfekt avvägt förhållande mellan ljus och skugga och en underliggande klang av sorg - eller är det kanske den kvardröjande tonen av stilla glädje över att ha delat ett helt liv tillsammans?
3. Fönster - Mikael Laaksonen
Stämningsfull bild där upprepningarna sker nästan obemärkt i material, mönster, struktur och gammalröda, myllade nyanser. De gistna brädernas skrovlighet bildar en solblekt symmetri, de flagnande, kantiga fönsterkarmarna talar sin eget slitna historia - en som står i perfekt proportion till brädfodringens lodräta formspråk. Intressant är också gardinvepornas inneboende rytm som går igen i det grova tygets vävda trådar och återkommande grundmönster, likaväl som i korsstygnsbroderiernas balanserade mönsterrepetitioner.
4. Symmetribilar - Tom Fors
Till synes enkel, svartvit bild med två likadana bilar som står parkerade med nospartierna vända mot varandra. Om ytan är enkel så är djupet komplext och fotografiet en matematikers vän med tvära diagonaler, vinklar och vrår. Det finns oemotståndlig regelbundenhet i bilden: kullerstenar kantade av asfaltrutor, garagedörrar i randad träpanel, friser, spröjs, fönsterrutor och tegelmönstrade valvbågar av olika slag där teglen upprepar sig i en systematisk ordning, på våning efter våning. Det jämna ljuset bidrar till den harmoniska helheten.
5. Storkyrkan - Niklas Montonen
Ett oemotståndligt ljus, en aftonrodnad som lockar i sin orangea nyansering som löper från bränd orange till jordnära gultoner. Kyrkans svarta siluett är dramatisk i sin precisa symmetri. Kupoler, spiror, kors och helgonstatyer avtecknar sig repetitivt mot himlagrunden. Den fulländade bildkompositionen, den felfria symmetrin accentueras av en fågels svarta silhuett och ett knotigt grenverk.
